Att vara en ''Dressyrtönt'' haha, näe men att välja att rida dressyr framför hoppning det gör jag varje gång,  alla dagar i veckan om det skulle vara så.. Jag är ju hopprädd så det känns som att dressyren har räddat mig lite... Jag kan nog säga att jag var en bättre ryttare när jag var yngre och red oavbrutet, tävlade nångång och utvecklades hela tiden. Sen blev det en paos på ca 1 år och jag tappade mycket ''ridmuskler'' sånna muskler man använder när man rider som man kanske inte tränar i vanliga fall. Men när jag sen började rida igen så kände jag liksom en besvikelse att jag inte satt lika bra och det resulterade i att min innverkan på hästen inte blev lika bra. 

Men det jag tycker är så roligt med dressyren är att man kan inte slarva utan man måste göra allt fullt ut, i hoppning kan man slarva lite men fortfarande rädda det liksom, om du slarvar i kurvan lite så har du fortfarande chans att rama in hästen och ge lite extra driv så att du kommer över, men i dressyren där kan du inte slarva och det är det jag gillar att man måste vara ordentlig och tydlig. Jag gillar även att det är mer kontrollerat, du måste inte springa fort fort fort utan du rider mer kontrollerat. Sen finns det stilhoppning där man också måste rida mer kontrollerat men det känns inte på samma nivå liksom? Jag menar absolut inte att det är något fel på hoppning men det här är mina åsikter och så jag ser och tänker på saken. 

 

Idag har jag ju kommit tillbaka en hel del men det finns fortfarande saker jag måste träna på både i sisten och mentala biten, men man måste ha mål för vad driver dig annars?